Besöksdrös och luslös

Efter påtryckningar från olika håll kommer här en uppdatering om hur vårt liv ombord ser ut just nu. Till att börja med kan vi berätta att vi lyckades lösa motorproblemen vi skrev om i förra inlägget. Vi hade ju Victor på besök, han hittade en sistaminutenbiljett tur och retur för 300 kr och extraprisälskande som han är kunde han inte motstå frestelsen att flyga ner till solen. Det fina med Victor, förutom att han gillar extrapris och är en toppenvän på alla sätt, är att han roade sig hela sommaren 2012 med att byta motor i sin träsnipa. Efter alla hundratals timmar i båten nere på ångbåtsbryggan i Göteborg var han redo att ta sig an vår motor som hamnat lite snett. En glad tysk lånade ut ett bladmått, Maria och Victor skruvade och pillade och jag och Gustav gick upp i staden och drack kaffe. Ypperlig arbetsfördelning. När vi kom tillbaka ner till båten igen var motorn tillbakaflyttad och missljudet borta.

Klockan hade tickat fram till långt in på eftermiddagen men vi bestämde oss ändå för att ge oss av från Teneriffa mot Gran Canaria. Första delen var lite blåsig, vinden snurrade som vanligt runt öarna och accelererade. Vi krängde och guppade på rätt ordentligt ett tag och Gustav visade att ryktet vi hört om att barn inte blir sjösjuka innan de kan gå verkar stämma. Gustav går ju riktigt bra nu och jag hann precis skicka upp honom från leken inne i båten till Maria i sittbrunnen innan han kräktes (mestadels över Maria). Ett tag senare lugnade sig vinden och resten av turen över till Las Palmas var härlig. Vi kunde segla den största delen av vägen, bara de sista två timmarna fick vi använda motorn. Klockan var nog runt tre på morgonen när vi kom in i den enorma gästhamnen här i Las Palmas. Kul med ny hamn och kul för Victor att få segla lite efter både lus- och motorincident.

Samma dag vi kom till Las Palmas flög Victor hem men bara 12 timmar senare kom nästa besökare ner i form av Anders som trotsat sin flygrädsla för att få en chans att bränna ansiktet grisrosa och lyssna på barnskrik i småtimmarna. Det är härligt med besökare, speciellt nu när Maria sitter och pluggar hela dagarna och jag och Gustav går på våra dagliga lekplats-mataffär-rundor. Gustav är ju go och så men det är ju inte så ofta han drar en spontan ordvits, än mer sällan skrattar han åt mina. Det gjorde Anders, vilket var fint. Maria gottgjorde sig själv genom att ta en dag ledigt från pluggandet i lördags så vi hyrde bil och körde upp i bergen och tvärs över ön. Jösses alltså, Gran Canaria har en fantastisk natur. Vi vandrade i bergen och fikade vid en liten sjö och glömde bort både storstaden Las Palmas och de bleka strandtyskarna. Sedan åkte vi ner till Puerto Mogan på sydsidan av ön och blev påminda om att de finns, tyskarna. Kontrasterna mellan olika delar av öarna är enorma: 99% av ytan är underbar natur och mysiga vanliga byar och städer, 1% av ytan är sydkustturistorter med tätt packade solstolsstränder och rätt packade inkastarrestauranggäster. Jag föredrar samma ratio i besökstid som i arealuppdelning mellan dessa två kategorier.

Sedan kom dagen då även Anders åkte hem, så nu är vi bara tre på båten igen. Förhoppningsvis. Efter Anticimex-Carlos ingripande för tio dagar sedan har vi varken sett eller känt tecken på att våra otrevliga gäster överlevt. De flesta av våra textilier ligger fortfarande i karantän i dubbla plastsäckar i väntan på att faran skall vara över. På torsdag kommer Anticimex-Pepe, Anticimex-Carlos kollega, för att bjuda eventuella överlevare på ytterligare en dos smaskigt gift medan vi tre tar in på hotell en natt. Sedan börjar arbetet med att gå igenom alla säckar med textilier och torktumla rubbet så att vi vet att alla inneboende dör döden. Det kommer ta ett tag. Om någon av er där hemma i vintermörkret känner att ni inte har något att göra på dagarna kan vi varmt rekommendera vägglöss. Skaffa ett par stycken och låt dem få fäste ordentligt, sedan kan vi garantera att du inte får en lugn stund på minst ett par veckor. För en maximal upplevelse lånas med fördel även en ettåring in under denna period.

Lussituationen till trots har vi det ändå väldigt bra. Vi går här i solen och pratar med de svenska och brittiska båtpensionärerna på bryggan. Vi går upp till de utmärkta lekplatserna och tittar på när Gustav socialiserar med jämnåriga spanska barn. Vi går till fruktaffären och köper bananer och annan frukt som odlas här på ön. Vi funderar över vart man skulle kunna se OS-ishockeyn. Vi njuter av någon slags långseglarfamiljevardag.

(Missa inte inlägget nedanför, där finns bilder från december)

Större delen av december i bilder

Ja det är ju ett tag sen vi bloggade ordentligt. Längre texter och framför allt bilder har vi inte publicerat på länge. Erik sitter vid min sida och skriver något medan jag går igenom de bilder vi tagit sen Lucia. Här kommer en början. Bilder från mina föräldrars och systers besök i Las Galletas på Teneriffa.

Soluppgång när vi precis lämnat La Palma.

Gustav i sin stol med Frida Fisk. 

Bilutflykt på La Gomera med utsikt mot Teide (toppen) på Teneriffa.

Banantårta med grädde, fruktpuré och vindruvor på 1-års-dagen. Gustav var inte övertygad.

Ballongerna var roligare.

Gustav lärde sig gå på mormor och morfars hotellrum.

Pepparkaksbak med Gustavs leksaker som formar. 

Moster och Gustav gungar.

Gustav tar moster på en barnvagnspromenad.

God Jul önskar en morgontrött Gustav.

Jul i båten med julklappsspel, storspelaren mormor delar gärna ut sin vinst efteråt. Morfar fick hjälp att göra detsamma även om det var motvilligt.

På utflykt till vulkanen Teide.

Erik är på väg mot klippan för att krama den.

På väg mot Las Palmas... eller?

Lössen var bekämpade, allt var sjöstuvat, hamnavgiften var betald och alla tampar var loss. Backen var i, vi tuffade bakåt ut från vår plats. Missljud. Motorn låter konstigt. Testar köra framåt. Motorn låter konstigt. Märkliga vibrationer, verkar skumt. Trasiga motortassar? Vem vet. Vi är kvar.

Otrevliga och trevliga gäster

Tack alla som hjälpt mig genom att fylla i mitt formulär. Jag har fått många fler svar än jag förväntade mig och en massa intressanta kommentarer. Jag jobbar nu på att rita om piktogrammen samtidigt som jag börjat göra skyltarna till hamnen.

I måndags kom en kompis som tog en sista minuten resa hit. Det är bra att Erik och Gustav har sällskap när jag pluggar, då känns det inte lika elakt att mota ut dem ur båten. Gustav har lite svårt att säga Victor, istället kallar han även honom pappa. Gulligt. Papporna och Gustav hänger alltså iland medan jag sitter här i båten och testar olika skyltformer.

Idag blev det dock en lite annorlunda eftermiddag sedan Victor meddelat att han fått några myggbett under natten. Vi har tidigare misstänkt att vi fått ohyra i båten men inte kunnat hitta något konkret och hoppats på vanliga loppbett. Nu kollade Erik på madrassen där Victor sover och upptäckte små djur. Efter att ha ringt Pantaenius, vårt båtförsäkringsbolag, kändes det inte mycket bättre. Båtförsäkringen täcker inte skadedjur av det slaget. Efter att tidigare ha googlat vägglöss visste vi att de inte är lätta att bli av med, de kan leva upp till ett år utan att äta! Så vi ringde helt enkelt anticimex här och för en liten stund sedan kom Carlos och berättade att vi har cimex, dvs. vägglöss. Irriterande. Visserligen är de inte farliga och sprider inga sjukdommar, men än då. De bits ju och det kliar. Erik får inga bett, men mig och Gustav gillar de.

Anticimex ska ge oss en offert idag på sanering. Kul.

Hjälp mig

Precis som Erik skrev pluggar jag nu intensivt. Egentligen startar kursen först på måndag men jag började redan förra året. Efter att ha gjort några inledande intervjuer med seglare vi mött har jag skissat på piktogram. Piktogram är väldigt intressanta eftersom de förmedlar ett budskap genom en relativt enkel bild, språkskillnader spelar ingen roll. Men det har inte varit helt lätt att komma på hur de ska se ut. Så jag har gjort flera varianter, som jag nu vill ha er hjälp att utvärdera. Gå in på den här länken: http://goo.gl/KjdeGH och hjälp mig. Det tar ca 5 min. Tack tack! Maria

Vardag

Den senaste månaden har vi i olika omgångar haft familj och vänner på besök. Eftersom så gott som alla de kompisbåtar vi mött under turen ner hit nu åkt vidare över Atlanten var det mysigt med nytt sällskap. När man får besök går tempot upp litegrand, man utnyttjar dagarna mer och ser till att besöka stränder, sevärdheter och annat. Vi dras med i semesterkänslan och påminns (om det nu behövts) hur härligt det är här nere. Jag har själv aldrig varit på Kanarieöarna innan denna resa och hade nog en rätt trist bild av öarna med hotellkomplex, överfulla stränder, menyer på svenska och inkastare som pratar tyska med en. Det finns, absolut. Men det finns en massa annat också. Här i Santa Cruz till exempel, Teneriffas huvudstad med ett par hundra tusen invånare, späds de ytterst få utländska besökarna ut med det kanariska vardagslivet till en normal och livlig stad.

På tal om vardagsliv så är det just vad vi har satt igång nu när det bara är vi tre i båten igen. Maria pluggar intensivt medan jag är pappaledig "på riktigt". Efter frukost ger jag och Gustav oss iväg på små utflykter i staden så att Maria kan plugga ostört. Sedan äter vi lunch i båten innan vi ger oss iväg igen för Marias pluggpass nr 2. Staden är full av parker och lekplatser för Gustav att springa runt i och vi trivs så bra att vi bestämt oss för att stanna här ett par veckor till. Dessutom är hamnen billig, trevlig och central vilket inte skadar alls. 

(Vi skall försöka lägga upp lite bilder snart men uppkopplingen i hamnen är sådär)

Gott nytt år!

Nu har vi firat jul i två veckor i Las Galletas. Maria har haft både syster och föräldrar på besök och sedan en vecka har vi två vänner + dotter med ombord. Vi har idag seglat oss en timme österut till Marina San Miguel och under de kommande dagarna kommer vi ta oss upp längs Tenriffas östkust till huvudstaden Santa Cruz. Där kommer Eriks föräldrar och hälsar på en vecka, vi längtar.