Dokkumfrukost

Vi tuffar på

Det är på något vis skönt att se att det blåser stark sydvästvind ute på Nordsjön nu när vi är inne i de holländska kanalerna. I rätt vindar hade det gått snabbare att gå utanför kusten men jämfört med rak motvind som vi hade haft där ute så är det mest effektivt att tuffa på bland kossorna här inne. Dessutom är det ganska mysigt. Kanalerna är ofta högre belägna än landet runt omkring så man sitter liksom och tittar ner på omgivningarna. Som att åka långfärdsbuss ungefär när man kommer upp litegrand och kan se över alla bilar, fast utan reseledare då. Istället för ett fällbart säte har man en hel sittbrunn och när man är hungrig så kan man laga sig lite mat. Igårkväll skulle vi inviga vår nya gasolgrill som vi monterar i aktern men när allt var förberett och vi skulle tända insåg vi att vi köpt fel typ av gasolflaska. Igen. Vi har nu två små gasolflaskor som vi inte kan använda. Nästa gång tar vi med regulatorn till gasolaffären så att det inte kan bli fel.

Idag när Maria och Gustav låg och vilade körde jag på grund. Från full fart i runt sex knop till stillastående på en halv båtlängd. Det kanske låter dramatiskt men det är så det fungerar här. Kanalerna skall vara ca två meter djupa men här och där finns små lömska sandbankar som flyttar runt. Just i detta fallet gick jag i ett parti som var väl utbojat (dessutom var jag på rätt sida bojarna) men det hjälpte inte; plötsligt var det bara en och en halv meter djupt och vi stod som sagt stilla. Bara att köra lite framåt och lite bakåt och plötsligt säger det "slurp" (om man haft en sonar att lyssna i) och man lossar ur leran. När vi gick kanalerna med "Cantare" för fyra år sedan blev vi lite nervösa första gången det hände men nu orkade Maria inte ens komma upp och kolla läget.

Nu ligger vi i en liten by som heter Dokkum placerat mitt emellan Nordsjön och IJsselmeer. Ikväll myser vi i båten och i morgon hade vi tänkt gå upp och äta frukost någonstans i byn innan vi tuffar på västerut. Förhoppningsvis tar vi oss förbi Leeuwarden och kanske hela vägen ner till Lemmer vid IJsselmeer.

PS. Vi har nu fixat så att alla kan kommentera på inläggen (utan att ha något konto).

G övar sig att stå mot rattpiedestalen

Seglarmössan på

Glada kossor

Utsikt från sittbrunnen

Skönt med skyltar så man inte åker fel

Jag försöker vara pedagogisk men G vill inte öppna munnen

Frugan göttar

På kanalerna

När vi närmade oss Norderney bestämde vi oss för att fortsätta ytterligare 60 Nm och gå hela vägen till Delfzijl där staande maast route börjar. Runt midnatt gled vi in i den stilla hamnen och lade till, ganska nöjda med att vara förbi Nordsjön. Nu ligger vi i Groningen och väntar på att broarna ut ur staden skall öppna. 

Vidare

Efter flera dagar med västliga starka vindar ser nu prognoserna äntligen bättre ut. Fortfarande motvind men inte alls i närheten så stark. För att passa tidvatten och få ut så mycket som möjligt av dagen har vi gått upp redan halv fem idag för att strax ge oss iväg. Gustav sover fortfarande, vi hoppas han fortsätter ett tag till. Vårt mål är Norderney eller möjligtvis Borkum om vi skulle hinna så långt.

P.S. Vår goda äppelmos håller på att ta slut, vi behöver mer... d.s.

På riktigt

Efter en underbar natt, 7 timmar, vaknade jag kl 6 med ett ryck och undrade om Gustav levde. Jag var tvungen att skynda mig upp och kolla om han andades. Vilket han såklart gjorde. Han sov hela natten i akterhytten, utan mig. Vilket framsteg.

Vi började med att susa vidare på kanalen och kom fram till Brunnsbüttel lagom till lunchen. På en restaurang laddade vi ner en grib-fil och såg att morgondagens bra-väder försvunnit. Vi som hoppats på att ta oss till Helgoland i morgon. Så vi gick på inköpsrunda i den stekande solen och fyndade både myggnät och avloppskoppling.

När vi kom tillbaka till båten frågade en kille från en dansk liten båt oss om vi inte skulle slussa ut med dem idag. Vi funderade på saken, vinden var rätt. Men vi var trötta och hungriga. Samtidigt som Erik gick och lämnade vårt svar kom en tysk båt och la sig utanpå oss. Han frågade om vi skulle åka ikväll. Jag svarade att det var väl försent. Nej, sa han. Vi skulle hinna till Cuxhaven.

Vi har precis druckit vår ankomstöl i Cuxhaven. Gott. Nu är vi på väg på riktigt!

Gustav somnade när vi förtöjde och Erik har för de som är intresserade ätit både snitzel och korv idag.

Full fart och fluganfall

Sedan vi lämnade Malmö och Sverige i torsdags har vi letat oss ner till Bagenkop på sydspetsen av Langeland i Danmark. Vår första plan i torsdags att stanna i Rödvig strax söder om Köpenhamn ändrades direkt, det var helt enkelt för härligt att vara på väg. Trots motvind och motström stånkade vi oss in i Bögeströmmen och ankrade utanför Kalvehave precis när det blev mörkt. Det var lite halvspännande på slutet när det började skymma och bli allt svårare att se nästa prick i den grunda farleden, men det gick bra. Vi sov gott och fick fem (!) timmar sammanhängande sömn utan att Gustav vaknade, vilket är lite av ett rekord och hände typ i april senast. Han verkar gilla båten och gungandet.

Pigga och glada gick vi upp tidigt på fredagen, drog upp ankaret och fortsatte västerut genom strömmen. Första timmarna blev det motor men när vi gått under den sista bron kunde vi rulla ut seglen och slöra i solen i 5-6 knop. Så skönt! Det var precis sådär idylliskt som vi hade tänkt oss hela resan och vi såg ett par härliga timmar framför oss ut mot Langeland. Det fick tyvärr ett abrupt slut när helvetet brakade loss från ovan. Inte vind. Inte åska. Inte regn. FLUGOR! Hundratals vidrigt slöa gulsvarta äckliga danska flugor började svärma runt båten och oss. En av oss fick lyxen att rymma in i båten med Gustav men den av oss som var tvungen att stå ute och styra höll på att bli tokig. Flugorna var i huvudsak av den där geting-imitations-typen med lite inslag av nyckelpigor. Dessutom hade en vanlig/farlig geting hängt med kalaset för att ge lite extra spänning så man kunde inte slå helt vilt omkring sig. Allt detta hände när vi skulle korsa Stora Bält fullt med båtar att väja för. Vi byttes av där ute för att stå ut och kom till slut in i hamn där vi gjorde en snabb och ganska ful tilläggning, flydde ner i båten och väntade tills flugorna lämnat vår sittbrunn. Usch. På kvällen blev det sedan en promenad i den lilla byn Spodsbjerg. Erik tog årets första bad i havet för att skrubba bort lite flugkadaver.

I morse gick vi vidare söderut genom Stora Bält. Vi hade först tänkt gå hela vägen ner till Holtenau för att slussa in oss i Kielkanalen men motvind och motström (3 knop) gjorde att vi ändrade planerna och gick som sagt till Bagenkop istället. Tanken är att vi går ner till Tyskland i morgon istället, ca 30 Nm.

Trots fluganfallet har vi det härligt här i båten. Gustav är glad hela tiden och övar sig på att stå upp och gå längs soffkanten i salongen. Vågorna verkar inte störa honom det minsta, han ser dem snarare som en extra krydda i sin balansträning. Nu skall vi sova, godnatt på er där hemma.

Lämnar Sverige!

Vi har passerat Öresundsbron och lämnar snart svenskt vatten. Äntligen är vi på väg! Vårt mål för dagen är Rødvig som är en lämplig utgångspunkt för bøgeströmmen. Efter avvinkning i Dockan i Malmö av Ariana och Elsa lossade vi tamparna till vårt gamla liv. Nu får vi se vart vinden tar oss. Förhoppningsvis söderut om allt fungerar, men vi kommer inte kämpa för att nå en viss destination om det inte känns kul. Vi ska njuta av föräldra"ledigheten" med Gustav och av att få så mycket tid tillsammans som familj.